And like a ten minute dream in the passenger's seat...

Nu sitter jag på stockholms centralstation, där man både har råd att köpa en kopp kaffe för 27 spänn och råd att vara civiliserad under tiden man dricker den.

Jag har valt att avbryta resan ett par veckor tidigare än planerat. Det ar nog ingen större fara med mig men det är helt omöjligt att få de där nödvändiga vilodagarna som behövs för att återhämta sig när man är ute och reser själv. Indien får vänta till nästa gång vilket jag hoppas blir ganska snart. För det här är trots allt något av det roligaste man kan göra.

Det är kul att så många följt bloggen. Nu får den ligga på is under hösten*, för att kanske göra comeback i någon form lagom till USA resan, vi får se.

Så till sist hoppas jag ni alla haft en lika underbar sommar som jag haft och önskar er en lika trevlig höst!

Conor Oberst fångar det som vanligt ganska bra...

"And like a ten minute dream in the passenger's seat
While the world was flying by
I haven't been gone very long
But it feels like a life time"



*Diskbänksrealism är, förutom svenska språkets fulaste ord, ganska tråkigt och om någon faktiskt skulle vara intresserad av konsistensen på min dagliga tallrik gröt eller något liknande så är det fritt fram att skicka ett mail och fråga.